Tagg: språksociologi

Diglossi

Med diglossi åsyftas användningen av två språk inom olika domäner. Språkanvändarna kan då två språk men väljer att använda de i olika domäner. Ett exempel på detta är när skolundervisning sker på ett språk (här svenska) medan forskning i större utsträckning sker på ett annat språk (engelska). Detta är alltså ett exempel på diglossi. Detta…
Läs mer

Vad är en sociolekt?

Vad är en sociolekt?

En sociolekt är en social dialekt. Det är en språklig variation sedd ur ett socialt perspektiv. Regionala variationer, dialekter, beror på geografiska omständigheter medan sociolekter beror på den sociala omgivningen. Det är väldigt svårt att särskilja termerna dialekt och sociolekt, då gränsen mellan dem är närmast obefintlig. Begreppen går nämligen in i varandra och är…
Läs mer

Artighetsteorin

Forskarna Brown och Levinson tog fram den så kallade artighetsteorin. Artighetsteorin är en analysmodell för hur vi bevarar vårt sociala ansikte, samt tar hänsyn till andras. Vi gör en bedömning av hur ansiktshotande det vi tänker säga är i sammanhanget, för både oss och den vi talar med. Om risken är minimal uttrycker vi oss…
Läs mer

Dialektutjämning

Med dialektutjämning menas när skillnader mellan dialekter försvinner eller minskar på grund av ökad kontakt mellan språkbrukarna. Läs mer här om dialekter och sociolekter.

Dialekt

En dialekt är ett exempel på en språklig varietet, som kan kopplas till talarens geografiska hemvist.

Lingua franca

Lingua franca är ett existerande språk som används för kommunikation mellan två individer som har olika modersmål. Exempel Ett exempel på ett lingua franca idag är engelskan som används som en språklig bro mellan olika språkgränser världen över.

Pidginspråk

Ett pidginspråk är ett språk som har uppstått ur behovet att kunna prata över språkgränser, mellan exempelvis två olika språk. Det är ett kontaktspråk som är väldigt begränsat och inte tillräckligt grammatiskt utvecklat för att vara ett komplett och fulländat språk. Ett pidginspråk kan därför inte heller vara någons modersmål, då det inte är ett…
Läs mer

Språklig ackommodering

Språklig ackommodering är de anpassningar som språkbrukare, oftast i talspråk, gör efter varandra. Det finns två typer av språklig ackommodation; konvergent och divergent ackommodation. Vid konvergent ackommodation så närmar sig partnern den andras språk. Vid divergent ackommodation så fjärnar sig partnern från den andra. Exempel Ett exempel på språklig ackommodering kan exempelvis ske i ett…
Läs mer

Markör

En markör är en variabel där det finns variation som språkbrukarna själva inte är aktivt medvetna om. Språkbrukarna har inte öppet kommenterat dessa variabler, men de inser ändå att de förekommer i till exempel formella och informella situationer.  

Talgemenskap

Med talgemenskap (eng: speech community) menas en gemenskap, en konstellation av individer, som talar på samma sätt. Exempel Ett exempel på en talgemenskap kan vara en dialekt, exempelvis skånskan. Individer som talar med skånsk dialekt tillhör då denna talgemenskap. Mer övergripande kan man säga att individer som talar samma språk tillhör en talgemenskap.