Tagg: definition

Vad betyder rekontextualisering?

Vad betyder rekontextualisering?

Rekontextualisering betyder att man tar något, en text eller en mening i språklig bemärkelse, ur sin kontext och placerar det i en ny kontext. Med andra ord tar man en text eller en mening ur sitt sammanhang och placerar det i ett annat. Ord och meningar får sin betydelse av sitt sammanhang, så när en…
Läs mer

Formellt och informellt lärande

Det finns två typer av lärande, det formella och det informella lärandet. När man pratar om formellt lärande menar man ett planerat och målinriktat lärande som vanligtvis sker på en specifik institution, såsom skola eller universitet. Det informella lärandet är dock ett mer “vardagligt” lärande. Detta sker i arbetet eller i vardagslivet, och är därmed…
Läs mer

medierad diskursanalys

Medierad diskursanalys (MDA)

Medierad diskursanalys, även kallat MDA, är ett angreppssätt för att studera mänskliga handlingar i sociala sammanhang. Hur försöker vi att skapa mening genom våra handlingar? En medierad diskursanalys fokuserar på mänskliga handlingar och kartlägger utifrån dessa olika diskurser och språkliga medel. Genom en medierad diskursanalys kan man även undersöka vilka individuella och sociala roller som…
Läs mer

Fraseologi och valens

När man pratar om allmänna regler för hur ord kombineras till satser och meningar så handlar dessa om grammatik. Mer speciella regler som riktar sig till vissa ord eller grupper av ord har att göra med ordens fraseologi eller deras valens. Verbens fraseologi tenderar ofta vara mer komplicerad än substantivens. När det handlar om abstrakta…
Läs mer

Korpusplanering

Det finns olika typer av språkplanering. Ett av dessa är korpusplanering: en typ av språkplanering som har som syfte att förändra språkets struktur. Korpusplanering förändrar och berör ofta språkets lexikala, ortografiska och morfologiska nivå, alltså själva språksystemet. Korpusplaneringen riktar sig således mot språkets form och kan visa sig vid exempelvis standardisering och modernisering. Standardisering vad…
Läs mer

Gränsöverskridare

En person tillhör vanligtvis flera praktikgemenskaper samtidigt kan vara en gränsöverskridare (eng: broker). En gränsöverskridare är någon som förenar några av sina praktikgemenskaper. Gränsöverskridaren tar med sig delar från en gemenskap och överför dessa till en annan gemenskap. Olika kopplingar mellan praktikgemenskaper kan ske på två olika sätt, antingen via en gränsöverskridare som deltar i…
Läs mer

Kommunikativa handlingar

Med kommunikativa handlingar menas aktiviteter som fyller en kommunikativ funktion. Kommunikativa handlingar kan vara såväl professionella som sociala, och dessa kan i sin tur vara transaktionella eller relationella. Professionella och sociala kommunikativa handlingar Professionella, kommunikativa handlingar är ofta formella och uppgiftsorienterade medan sociala, kommunikativa handlingar är mer informella och relationsrelaterade. Transaktionella och relationella kommunikativa handlingar…
Läs mer

Skrifthändelse, skriftpraktik och skriftbruksmiljö

Skrifthändelse, skriftpraktik och skriftbruksmiljö

Vad är en skrifthändelse? En skrifthändelse är en händelse som på något sätt innefattar skrift av något slag. Det kan vara en rapportskrivning eller dagsboksföring, men också författandet av en inköpslista eller liknande. Vad är en skriftpraktik? En skriftpraktik skapas när återkommande skrifthändelser bildar en typ av mönster. Exempelvis är journalföringen på ett sjukhus ett…
Läs mer

Abstrakta substantiv

Abstrakta substantiv är substantiv som inte är konkreta helt enkelt. De är inte lika lätta att “ta på” som de konkreta substantiven. Abstrakta substantiv beskriver ofta exempelvis tillstånd, förhållanden och egenskaper. Abstrakta substantiv kan vara till exempel verbalsubstantiv och adjektivsubstantiv. Exempel läsning, murare (verbalsubstantiv) snällhet, modernitet (adjektivsubstantiv)

Abstrakt framställningssätt

Ett abstrakt framställningssätt av text kännetecknas av följande språkliga drag: Många abstrakta substantiv (ex: läsning) Få tids- och rumsadverbial (ex: länge; hon dansade i salen) Få dynamiska verb (ex: gå, tugga) Många passiva verb (ex: läses) Första och andra personens pronomen saknas