Kategori: Språksociologi

subtraktiv och additiv tvåspråkighet

Subtraktiv och additiv tvåspråkighet

När inläraren har en subtraktiv tvåspråkighet innebär det att hen har en negativ inställning till sitt förstaspråk. Detta leder till att hen byter ut förstaspråket till det nya språket – vilket leder till effektivare inlärning. Med additiv tvåspråkighet menas att inläraren tycker om båda språken och är intresserad av att använda sig av de båda. Detta leder till…
Läs mer

förklaring av språkliga begrepp

Simultan och successiv språkinlärning

Man brukar tala om två typer av språkinlärning, nämligen simultan och successiv inlärning. Simultan språkinlärning innebär att man utvecklar två språk parallellt med varandra. Successiv inlärning innebär dock att man tillägnar sig ett språk i taget.

Diglossi

Med diglossi åsyftas användningen av två språk inom olika domäner. Språkanvändarna kan då två språk men väljer att använda de i olika domäner. Ett exempel på detta är när skolundervisning sker på ett språk (här svenska) medan forskning i större utsträckning sker på ett annat språk (engelska). Detta är alltså ett exempel på diglossi. Detta…
Läs mer

Sociolekt

En sociolekt är en social dialekt. Det är en språklig variation sedd ur ett socialt perspektiv. Regionala variationer, dialekter, beror på geografiska omständigheter medan sociolekter beror på den sociala omgivningen. Det är väldigt svårt att särskilja termerna dialekt och sociolekt, då gränsen mellan dem är närmast obefintlig. Begreppen går nämligen in i varandra och är…
Läs mer

Artighetsteorin

Forskarna Brown och Levinson tog fram den så kallade artighetsteorin. Artighetsteorin är en analysmodell för hur vi bevarar vårt sociala ansikte, samt tar hänsyn till andras. Vi gör en bedömning av hur ansiktshotande det vi tänker säga är i sammanhanget, för både oss och den vi talar med. Om risken är minimal uttrycker vi oss…
Läs mer

Dialektutjämning

Med dialektutjämning menas när skillnader mellan dialekter försvinner eller minskar på grund av ökad kontakt mellan språkbrukarna. Läs mer här om dialekter och sociolekter.

Dialekt

En dialekt är ett exempel på en språklig varietet, som kan kopplas till talarens geografiska hemvist.

Lingua franca

Lingua franca är ett existerande språk som används för kommunikation mellan två individer som har olika modersmål. Exempel Ett exempel på ett lingua franca idag är engelskan som används som en språklig bro mellan olika språkgränser världen över.

Pidginspråk

Ett pidginspråk är ett språk som har uppstått ur behovet att kunna prata över språkgränser, mellan exempelvis två olika språk. Det är ett kontaktspråk som är väldigt begränsat och inte tillräckligt grammatiskt utvecklat för att vara ett komplett och fulländat språk. Ett pidginspråk kan därför inte heller vara någons modersmål, då det inte är ett…
Läs mer

Språklig ackommodering

Språklig ackommodering är de anpassningar som språkbrukare, oftast i talspråk, gör efter varandra. Det finns två typer av språklig ackommodation; konvergent och divergent ackommodation. Vid konvergent ackommodation så närmar sig partnern den andras språk. Vid divergent ackommodation så fjärnar sig partnern från den andra. Exempel Ett exempel på språklig ackommodering kan exempelvis ske i ett…
Läs mer