Kategori: Övriga begrepp

Från eller ifrån?

Vilket av dessa ord man ska använda beror lite på kontexten. Det går att använda både från och ifrån i de flesta fall. Ifrån kan kännas som en talspråkligare variant men i själva verket är det ingen skillnad i stilnivå mellan de två. Det går alltså lika bra att skriva/säga Jag åker från jobbet om en stund eller Jag åker ifrån jobbet om en stund. Tre tumregler Det…
Läs mer

Språkliga segment (fonologi)

Inom fonologin finns något som kallas segment eller även ljudsegment. Med språkliga segment (ljudsegment) menas de delar som bygger upp språkets ord och morfem. Dessa är antingen vokaler eller konsonanter. Exempel Ordet tal består av följande tre segment /t/, /a/ och /l/.

medierad diskursanalys

Medierad diskursanalys (MDA)

Medierad diskursanalys, även kallat MDA, är ett angreppssätt för att studera mänskliga handlingar i sociala sammanhang. Hur försöker vi att skapa mening genom våra handlingar? En medierad diskursanalys fokuserar på mänskliga handlingar och kartlägger utifrån dessa olika diskurser och språkliga medel. Genom en medierad diskursanalys kan man även undersöka vilka individuella och sociala roller som…
Läs mer

saussure, synkronisk, diakronisk, språk

Synkroniskt och diakroniskt språkstudium

Forskaren Saussure klargjorde en distinktion mellan en synkronisk och en diakronisk studie av språk. Den synkroniska studien av språk är en samtida studie av ett språk, eller en studie som görs vid en viss tidpunkt. Den diakroniska studien av ett språk är dock ett studium som görs genom tiden – ett historiskt språkstudium. Under ganska…
Läs mer

Interferens och transfer

Inom fältet för översättning är interferenser en benämning på oavsiktlig påverkan från källspråket (språket man översätter från) till målspråket (språket man översätter till). Interferenser kan exempelvis slinka in i en svensk översättning av en engelsk originaltext. Här kan ett typiskt engelskt uttryck översättas till en svensk motsvarighet som inte riktigt fungerar i svenskan, målspråket. Detta…
Läs mer

Kvinnligt och manligt rim

Ett så kallat kvinnligt rim är ett tvåstavigt slutrim. Orden i kvinnliga rimpar har betoning på näst sista stavelsen. Exempel på detta är kvinna–finna. Manligt rim är däremot enstavigt, som exempelvis man–kan. Anledningen till varför det kallas kvinnligt rim ligger i det franska språket. De flesta ord som användes i denna typ av rim har…
Läs mer

Språkgemenskap

En språkgemenskap, även kallat språksamfund och talgemenskap, är en grupp av människor som talar samma språk. Här är det dock underförstått att medlemmarna av språkgemenskapen har kontakt med varandra. Det kan exempelvis handla om en grupp med svenska som gemensamt språk. Om gruppen skulle komma att dela på sig och bo på två helt olika…
Läs mer

Språkpar

Med språkpar menas de två språk man översätter mellan. Ett exempel på ett nära besläktat språkpar är svenska och danska, finska och estniska. Exempel på strukturellt avvikande språk är finska och arabiska, svenska och japanska. Läs mer här om översättning.

Fraseologi och valens

När man pratar om allmänna regler för hur ord kombineras till satser och meningar så handlar dessa om grammatik. Mer speciella regler som riktar sig till vissa ord eller grupper av ord har att göra med ordens fraseologi eller deras valens. Verbens fraseologi tenderar ofta vara mer komplicerad än substantivens. När det handlar om abstrakta…
Läs mer

Genetisk språkklassifikation

Det finns olika sätt att klassificera språk. Enligt en genetisk språkklassfikation så tillhör svenskan den indoeuropeiska språkfamiljen, som är en väldigt stor grupp. Här utgör svenskan, tillsammans med bland annat danskan, norskan och isländskan den nordliga grenen av de germanska språken. Att språk är nära besläktade med varandra genetiskt innebär dock inte att språken är…
Läs mer